Har fått lite frågor om det här med fibromyalgi.

Fibro är en sjukdom som får många människor smutskastade.

En osynlig sjukdom som är rent djävulsk.

Fibromyalgi kan man ha i olika grad.

Somliga klarar att sköta ett arbete, andra kanske får gå ner i tid.

Sen finns det såna som idag är sjukpensionerad pga av Fibron

.

Jag ska nu försöka beskriva sjukdomen så ni förstår att det inte

handlar om lathet eller att man är arbetsskygg.

Tänk er....

Ni sitter i soffan och har en mysig kväll med den ni har kär..

Denne person vill av kärlek och omtanke låta sin hand stryka dig över ryggen.

Den lätta beröringen känns som om hans hand är ett rivjärn eller som att han strycker över en brännskadad rygg. Bara att nudda kan när det är som värst räcka för att man brister ut i gråt.

Eller.

Du går till kylskåpet  för att ta fram en liter mjölk..

Plötsligt finns inte kraften i handen eller armen.. Du, antingen tappar paketet eller får inte alls ut det ur kylen.

Tänk dig...

Du tar en mixer...

I den stoppar du din värsta träningsvärk du upplevt, din värsta huvudvärk, din värsta tandvärk, känslan av att rulla i bränn nässlor, känslan när du skär dig på ett papper och sen kryddar du med känslan när man slår sig hårt på tummen med en hammare.

Blanda allt detta och  portionera ut det på alla muskelfästen i hela kroppen. Kanske inte på alla ställen samtidigt.

När det väl går över på ett ställe så *vips* får du en portion någon annanstans.

Där har ni känslan av fibromyalgi

.

Kommer någon o har brutit en tumme eller en arm så är det ju VÄLDIGT synd om dom... Jo det är det ju naturligtvis, men jag önskar att det gick att få folk att förstå smärtan och värken vid denna osynliga sjukdom. En bruten arm läker..Fibron finns alltid..

Det är inte ofta jag beklagar mig över den. Det hjälper ju ändå inte.

Men vissa dagar när det är som allra värst så kommer nog  ett o annat YNK över mina läppar också

.

Man vill få folk att förstå att uppskatta sina FRISKA kroppar.

Att njuta av allt de faktiskt kan göra.

Tyvärr kan ingen annan än en annan med samma sjukdom helt förstå.

Jag måste säga att jag faktiskt kan förstå dem som misstror oss.

Oftast ser vi pigga och glada ut..

Oftast är det såna som VILL för mkt.. Såna som alltid kämpat både fysiskt och psykiskt som drabbas.

Jag själv gör ofta för mkt..

Det blir lite så att man känner sig mindre värd om man inte kan lika

mkt som alla andra.

Grannfrun kanske putsar alla fönster på undervåningen och sen glatt studsar iväg o handlar.

För mig kan ETT fönster mkt väl få mig däckad en hel dag, ev ett dygn.

Min förhoppning är att jag fått upp ögonen på iaf någon där ute.

Fått någon att inse att vi inte simulerar, att vi inte är lata.

Vi må se pigga och glada ut utanpå men inuti lider vi av detta djävulskap som fibron är..

Jag är aldrig HELT värkfri.. Jag har alltid MER eller mindre ont.

Alla ni som är friska.. NJUT av allt ni kan göra..

Gläd er åt närhet och smekningar..

Gläd er åt att ni kan göra det mesta utan att få ont.

Skulle ni drabbas så skulle ni ångra bittert allt ni inte provat och njutit av innan..

Plus att jag har en  långdragen utmattningsdeppression och då menar jag att jag är lite rörig i huvudet plus en extrem trötthet och en jäkla ont  magen!pga av ångest inte vet jag men för jäkligt är det i alla fall!