Fibromyalgi ett helvete på jorden
Jag ska nu försöka beskriva sjukdomen så ni förstår att det inte
handlar om lathet eller att man är arbetsskygg!!!!
Tänk er....
Ni sitter i soffan och har en mysig kväll med den ni har kär..
Denne person vill av kärlek och omtanke låta sin hand stryka dig över ryggen.
Den lätta beröringen känns som om hans hand är ett rivjärn eller som att han strycker över en brännskadad rygg. Bara att nudda kan när det är som värst räcka för att man brister ut i gråt.
Eller.
Du går till kylskåpet för att ta fram en liter mjölk..
Plötsligt finns inte kraften i handen eller armen.. Du, antingen tappar paketet eller får inte alls ut det ur kylen.
Eller..
Du mår hur bra som helst.. Så helt plötsligt.. Lika snabbt som man vrider på en dimmer för en lampa, lika snabbt får du sån värk och smärta
i en arm, en hand, ett ben eller allt på en gång att du inte kan göra något alls.
Kanske får man höra från någon som inte förstår att, Jamen gå du o lägg dig en stund så blir det bättre.
Nu är det så att fibro attackerna varierar väldigt i både styrka och längd.. Kanske är det över på en timme eller så kanske du blir vaken hela natten av den infernaliska värken.
Hur värken känns är väldigt individuellt.?
En del kan som sagt klara att arbeta och andra inte!!
Det är en djävulsk sjukdom som inte syns.
Vet inte hur många gånger jag suttit och tittat på mina obrukbara händer och bara önskat att dom åtmindstonde kunde vara svullna eller röda så folk SÅG att ngt var fel.
Kommer någon o har brutit en tumme eller en arm så är det ju VÄLDIGT synd om dom... Jo det är det ju naturligtvis, men jag önskar att det gick att få folk att förstå smärtan och värken vid denna osynliga sjukdom. En bruten arm läker..Fibron finns alltid..
Man vill få folk att förstå att uppskatta sina FRISKA kroppar.
Att njuta av allt de faktiskt kan göra.
Tyvärr kan ingen annan än en annan med samma sjukdom helt förstå.
Jag måste säga att jag faktiskt kan förstå dem som misstror oss.
Oftast ser vi pigga och glada ut..
Oftast är det såna som VILL för mkt.. Såna som alltid kämpat både fysiskt och psykiskt som drabbas!
Min förhoppning är att jag fått upp ögonen på iaf någon där ute.
Fått någon att inse att vi inte simulerar, att vi inte är lata.
Vi må se pigga och glada ut utanpå men inuti lider vi av detta djävulskap som fibron är..
Jag är aldrig HELT värkfri.. Jag har alltid MER eller mindre ont.
Alla ni som är friska.. NJUT av allt ni kan göra..
Gläd er åt närhet och smekningar..
Gläd er åt att ni kan göra det mesta utan att få ont.
Skulle ni drabbas så skulle ni ångra bittert allt ni inte provat och njutit av innan..
Hoppas detta inlägg fått iaf någon att förstå helvetet med fibro.!!!!!
Snälla läs detta för jag tror att det är viktigt att få människor att fatta att det är ett helvete!!!!!
Jag förstår hur ont du har:( <3
Hej vännen.
Jag har flera i min bekantskapskrets med fibromyalig så jag vet.
Det är samma sak med styvsonens diagnoser. Han har AD/HD och aspbergers. Men det syns inte. Alltså finns de inte.
Fibromyalgi syns inte heller, altså finns det inte....
För att vara sjuk så måste det synas enligt en del människor.
Så fel de har.
Stor kram på dig nu vännen.
Synne.
Kan bara hålla med dig, det är inte många sm fattar vad det innebär och man orkar ju inte berätta att man har ont utan man biter ihop för annars blir man ju jobbig o gnällig att umgås med. Inte ens min familj tänker på det.. Tar för givet att man orkar vara glad o pigg fast värken tär på krafterna så att man inte kan koncentrera sig på dem.. Min man är snäll, men förstår inte vidden av värken. visst vet han att jag har ont men han vet inte hur mycket värk jag har jämt o ständigt. Vet bara när det göt så ont så att man inte kan tvinga kroppen till att fungera.
Kan förresten rekommendera styrketräning. Prova ett Nautilusgym, där de tar större hänsyn till leder och du får ett eget program som är gjort för dig.. Visst man får börja lågt men efterhand så hjälper det. Men lyssna på din kropp o ta inte i för mycket, du skall inte ha träningsvärk också :) men sitt inte stilla för det blir bara värre.. Efter tolv år med fibromyalgi började jag träna, vilken skillnad det blev. I alla fall efter jag lärde mig att ta det väldigt lugnt ;)..
Kram Heidi
hej!
jag förstår väldigt väl det du beskriver om fibro . jag har lidit av det sedan början av 2000 . alla misstro dig , även dina syskon . dina barn glömmer det ibland också , inte minst din man .jag har ett arbete nu efter att jag har gråtit i sju år för mig själv och var sjukskriven .en dag sade jag till mig själv sluta gråta , börja leva igen .
jag använder mina resurser nu . vid smärta lyssnar jag på min kropp och vilar .
jag måste säga att det som gjorde mig till en människa igen var musik .lyssna på musik , meditera och SJUNG så gott du kan det hjälper tro mig.
mvh
amanda
