Min
Kommentarer
Postat av: Inger Maryissa
Mysigt inlägg och fina bilder.
Kan tänka mig du är stolt över din kille, och det är otroligt hur fort tiden går.
Det känns ofta som om de inte är så länge sedan ens barn låg i magen och de föddes
och var små hjälplösa knyten och helt beroende av en.
Och vips...så är de stora...och kan klara sig själva.
Livet är förunderligt.
Stor kram till dig.
Trackback